Orosanmälan – så funkar det
Sammanfattning
- Alla som misstänker att ett barn inte har det bra kan göra en så kallad orosanmälan till socialtjänsten.
- Om du berättar något för oss på ECPAT som gör att vi blir oroliga över hur du har det och hur du mår kan vi vilja göra en orosanmälan till socialtjänsten, för att du ska få hjälp.
- Socialtjänsten gör en bedömning och en utredning för att se om du eller din familj behöver stöd och hur hjälpen i så fall ska se ut.
- Vi på ECPAT kan bara göra göra en orosanmälan om du väljer att inte vara anonym.
Du har rätt att må bra, vara trygg och få stöd och hjälp om du behöver. Om du berättar för oss att du är utsatt för våld eller sexuella övergrepp kan det göra att vi blir oroliga för hur du har det och hur du mår. För att du ska få det bättre kan vi då vilja höra av oss till socialtjänsten, eller soc, som många kallar det. Det kallas för att göra en orosanmälan.
Vi kommer alltid berätta för dig om vi blir oroliga för hur du har det och att vi då önskar kontakta socialtjänsten. Socialtjänsten finns i alla Sveriges kommuner och ansvarar för att ge stöd och hjälp till barn och unga som inte har det bra.
För att kunna göra en orosanmälan behöver vi veta vad du heter och var du bor. Eftersom du som kontaktar oss är anonym kommer vi i så fall fråga om du vill berätta ditt namn, hur gammal du är och din adress. Du bestämmer själv om du vill berätta det för oss.
Vad händer efter en orosanmälan
Socialtjänstens uppgift är att tillsammans med dig och din familj försöka hjälpa dig så att du ska få det bättre. När socialtjänsten får en orosanmälan måste de först av allt ta reda på om du behöver skyddas från någon eller något direkt. Det kallas för att de gör en skyddsbedömning. Oftast vill de då allra först prata med dig. De ska göra skyddsbedömningen samma dag som de får en orosanmälan eller senast dagen efter.
Om du inte behöver hjälp direkt ska socialtjänsten bestämma sig för om de behöver veta mer om hur du har det eller inte. De börjar med att prata med dig och dina föräldrar (vårdnadshavare) om vad orosanmälan handlar om och hur du har det.
Om socialtjänsten kommer fram till att de behöver prata med fler personer än dig och din familj måste de så fort som möjligt starta en utredning. Oftast vill socialsekreterarna träffa både dig och din familj för att prata om vad som har hänt och vilken hjälp du eller familjen kan behöva. De kan också prata med andra som känner er för att ta reda på mer om hur du har det och hur du kan få stöd och hjälp på bästa sätt.
Under utredningen har du rätt att få prata med socialtjänsten utan att dina föräldrar (vårdnadshavare) är med, om du själv vill det. Utredningen ska vara klar inom fyra månader.
Du kan läsa mer om vad socialtjänsten gör och vilken hjälp du kan få på kollpasoc.se
