Det här händer efter du gjort en polisanmälan

Sammanfattning

  • Du kan göra en polisanmälan oavsett hur gammal du är. Det gör du genom att ringa till 114 14 eller till 112 om det är akut 
  • Du har alltid rätt till stöd under utredningen. Det får du av ett målsägandebiträde som du får utan att det kostar något
  • I de allra flesta fall behöver dina föräldrar få veta om du gör en polisanmälan
  • Du kan bli kallad till förhör hos polisen för berätta vad som hänt 
  • Ibland läggs utredningar ner, på grund av brist på bevis eller för att det som skett inte varit ett brott 
  • På en rättegång presenteras bevis och en domare beslutar om den som misstänks för brottet kan dömas eller inte

Om någon utsätter dig för brott har du rätt att göra en polisanmälan. När polisen fått in en anmälan startar de en utredning. De samlar in bevis och vittnesmål, till exempel genom att hålla förhör. När alla bevis är insamlade beslutar de om det ska bli rättegång eller om utredningen ska läggas ner.

Att anmäla 

Om du vill göra en polisanmälan kan du ringa till polisen på telefonnummer 11414. Du kan också gå in på en polisstation. Om det är akut eller om brottet pågår just nu ringer du istället 112.

Du behöver inte vara säker på att du utsatts för ett brott för att kontakta polisen. De kommer utreda vad som hänt. Har du frågor om det du varit med om är brottsligt kan du ringa 114 14.

Kan jag göra en polisanmälan anonymt?

Det går att göra en polisanmälan anonymt, men polisen kan oftast göra mer om de vet vem du är. 

Måste mina föräldrar veta att jag gjort en polisanmälan? 

Om du är under 18 år måste polisen i de flesta fall berätta för dina föräldrar att du anmält ett brott. De måste godkänna att polisen pratar med dig och har också rätt att få veta vilket brott du har anmält.

Om det är dina föräldrar som misstänks för brottet får dina de inte veta. Då får du istället ett juridiskt ombud. Det är en person som hjälper till med allt som har med utredningen att göra.

När du gjort en polisanmälan skickas det oftast ett brev till den adress där du är folkbokförd (oftast där du bor) med en kopia på anmälan.

Du får ett målsägandebiträde 

Om du har utsatts för ett sexualbrott har du alltid rätt att få ett målsägandebiträde. Det är en slags advokat som kan stötta dig både genom utredningen och inför och under en rättegång. Det är helt gratis att ha ett målsägandebiträde.  

Utredning och förhör 

När polisen får en anmälan börjar de utreda vad som hänt. De samlar in bevis och därför är det bra om du sparat konversationer, bilder och chattar eller tagit skärmdumpar.

Om polisen tror att du har blivit utsatt för brott eller om du har sett något brottsligt kan du bli kallad på förhör. Du får alltid ha med dig en vuxen som stöd. Personen som håller förhöret med dig är van att träffa unga som utsatts för olika typer av brott. Du väljer själv vad du berättar och du har alltid rätt att inte berätta något om du inte vill. 

För att du inte ska behöva berätta vad du varit med om fler gånger spelas förhöret in på film. Det är bara de som arbetar med utredningen eller de som deltar i rättegången som kan se filmen. 

Ibland tar utredningen lång tid  

Att samla in bevis kan ibland ta lång tid. I vissa fall behöver polisen förhöra flera personer. Polisen ska prioritera ärenden som rör barn och unga. När polisen har hittat en person som misstänks för brott mot personer under 18 har de tre månader på sig att bli klara med utredningen. 

Vissa utredningar läggs ner 

Ibland kan en utredning läggas ner. Det kan bero på att det saknas tillräckligt med bevis. Det kan också vara för att utredningen visar att det som hänt inte är ett brott. Det betyder inte att det du varit med om inte har varit jobbigt eller kränkande, eller att det inte skulle ha hänt. Det du berättar i din anmälan kan vara viktiga pusselbitar även om anmälan läggs ner den här gången. Ärenden som har lagts ner kan öppnas igen om nya saker kommer fram. 

Rättegång 

Alla bevis och fakta som polisen har samlat in presenteras under en rättegång. Den som misstänks för brott och eventuella vittnen deltar på rättegången. Det är sedan en domare som avgör om den som misstänks för brottet kan dömas eller inte.

Om du är över 15 år kan du behöva komma till rättegången. Är du under 15 år behöver du inte komma. För att de som deltar ska få höra din berättelse kan videon från förhöret spelas upp istället.  

Domstolen kan bestämma att rättegången ska ha “stängda dörrar”. Det betyder att allmänheten (personer utifrån) inte har rätt att komma till rättegången. Däremot kan föräldrar få vara med.  

Här kan du titta på filmer om hur ett förhör och en rättegång går till

Prata med Ditt ECPAT

Du kan alltid kontakta oss på Ditt ECPAT om du vill berätta om något du varit med om eller utsatts för. Ibland känns det lättare att berätta för någon anonymt, innan du gör en polisanmälan.